DÅTID – gymnasiet

Läste lite i min egna blogg och insåg då att jag i vintras fick massor med frågor om jag kunde berätta mer om hur mina år som sjuk har sett ut. Gjorde bara två inlägg då, om min högstadietid och mina sjukhusvistelser. Sen blev det inga fler inlägg så jag tänkte att jag skulle fortsätta att berätta för er då jag fortfarande får frågor om min historia. Jag har därför skapat en ny kategori ”Min sjukdomshistoria” där ni framöver kommer hitta alla inlägg som handlar om hur mitt liv har sett ut genom alla år med sjukdomarna samt inlägg som handlar om varför jag blev sjuk. Idag tänkte jag berätta om min tid på gymnasiet.

Efter min struliga tid på högstadiet var jag både nervös och lycklig över att få börja ny skola. Jag var mest glad över att ingen på den nya skolan visste att jag var sjuk, och jag hade lovat mig själv att aldrig säga något till någon.

Gymnasiet jag började på var en helt fantastisk skola. Jag trivdes så himla bra att jag knappt vet hur jag ska beskriva det. Jag hade kunnat döda någon för att få tillbaka dem åren, men trots att mina tre skolår där var underbara så mådde jag väldigt dåligt. Jag hade en ”anonym” blogg på den tiden, och den var allt annat än munter. Jag levde i ett hemskt mörker, men utåt var jag den glada tjejen. Jag pluggade, fick bra betyg, jobbade på helgerna, levde som vem som helst. I alla fall mellan 8-17, sen blev det kväll och jag grät mig igenom alla ångestattacker och skar sönder mig. Jag var som två olika personer. I ett helt år gick utan att någon på skolan fick reda på min mörkaste hemlighet.

Plötsligt blev det december 2008 och en lärare, Marcus, ville prata med mig. Han berättade det som jag verkligen inte ville höra, han hade hittat min blogg och visste nu hur jag mådde på riktigt, hur sjuk jag var, så trasig och förstörd. Jag förnekade det mesta och blev arg, men idag är jag så otroligt tacksam för att han hjälpte mig. Om ni bara visste vad han har hjälp mig, han hjälper mig än idag. Fyra år har gått och han kämpar fortfarande vid min sida, han finns där jämt. Det spelar ingen roll vilken tid på dygnet jag ringer, han svarar alltid, står alltid på min sida. Han har hälsat på mig flera gånger när jag legat på sjukhus. Han är den bästa personen jag känner, och så länge han finns kvar så kommer jag klara allt, jag bara vet att det är så.

Jag och Marcus på studenten.


I alla fall så började jag och Marcus och prata en del, och trots att jag fortsatte må dåligt så väcktes något i mig, en trygghet som jag inte känt innan. Den tryggheten finns fortfarande kvar.

Samma höst blev jag inlagd på BUP:s slutna avdelning, och trots att det var det enda rätta då så hjälpte det inte långsiktigt. På den tiden hade jag en bra psykolog hos BUP, men efter ett tag släppte han mig. Han började avboka alla våra samtal och tillslut ringde en sjuksköterska från BUP och berättade att jag inte skulle få fortsätta träffa honom, tyvärr ingen annan heller. BUP släppte åter igen taget om mig trots att jag mådde fruktansvärt dåligt och skar mig varje dag. Jag gick då i nästan ett år utan hjälp från sjukvården.

Ett halvår efter att jag fyllt 18 orkade jag inte mer, och ringde själv till vuxenpsykiatrin och bad om hjälp. Tre månader senare fick jag en kallelse om bedömning. Fick där träffa en jättebra mentalskötare och efter några bedömningssamtal bestämde dem sig för att jag skulle börja i DBT.

Efter att Marcus fick reda på hur jag mådde började jag berätta för mina vänner hur jag egentligen mådde, någonting som var väldigt skönt. Idag när jag är så öppen med min psykiska ohälsa kan jag inte förstå hur jag orkade leva i lögn. Jag kämpade både första och andra året med skolan, men i trean gick det inte längre så jag blev sjukskriven sista terminen. Jag var så himla ledsen för detta då jag älskade skolan, mina vänner och lärarna. Jag ville inte missa en sekund med dem, men det var inte så mycket att göra åt. Jag lyckades i alla fall få betyg i nästan alla ämnen och kunde i juni 2010 ta studenten med mina klasskompisar.

Hehehehe glad Jessica!

3 reaktion på “DÅTID – gymnasiet

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>