Att bli utsatt för ett övergrepp

[videofyme id=”666294″ class=”aligncenter”]
Jag har fått lite frågor om varför jag blev sjuk, och idag berättar jag lite kort hur allting började. Jag blev utsatt för ett brott, jag blev utsatt för psykiska övergrepp vilket ledde till att jag började må dåligt.

14 reaktion på “Att bli utsatt för ett övergrepp

  1. Du har ju antagligen kvar hans nummer på den mobilen. Ge poliserna den och säg som der är att du själv för din egna skull inte vill veta av smsen igen.

    Take care <3

  2. starkt att berätta. vet hur jobbigt det är. kan bli ännu jobbigare att anmäla då du blir kallad till förhör och ställer väldigt ingående frågor. Ibland kan poliser vara dumma men ibland bra. Men det viktiga är att du står på dig om din rätt att anmäla. För ibland känns det fan inte rätt.. men det är trots allt det det är. Så här har du n som anmält övergrepp och är i din ålder. Du är inte ensam, och inte jag heller.

    Ha det bra

  3. Vad starkt av dig att berätta om detta. Försöker sätta mig in i din situation men kan omöjligt förstå vad du måste fått utstå, men jag är glad över att du bestämt dig för att göra en anmälan. Håller mina tummar för att det ska gå vägen och att han får sitt straff.
    Kram <3

  4. SÅ starkt och SÅ modigt av dig att berätta o dela din historia… (och så mycket som jag känner igen mig själv i det du berättade, tyvärr.) Återigen imponeras jag så otroligt av din styrka o kämparglöd.. verkligen. Stor kram!

  5. Be strong. Jag tycker du är jättestark. Vet själv hur det är att må dåligt och bo på behandlingshem. Bodde där i 2 år men just nu har jag varit på psyk i en månad och vet inte när jag kommer härifrån.

    Men jag beundrar verkligen dig. Bara så du vet.
    Kram/Emelie

  6. Starkt och modigt av dig att våga berätta Jessica! Ingen har rätt att kränka och hota en annan människa på det sättet som han gjorde mot dig. Hoppas han får sitt straff. Det är jätte uppskattat med dina videoinlägg :) Skulle du inte snälla kunna göra ett videoinlägg om första gången du blev inlagd på BUP-akuten. (gärna om andra inläggningar med)

    Men vad som fick dig att nå brytpunkten och berätta hur dåligt du mådde. Hur dina föräldrar tog dig till BUP-akuten, vad som avgjorde att du blev inlagd och hur läkarsamtalet gick till om du minns.. Hur personalen bemötte dig, hur en dag såg ut där inne och hur dina föräldrar tog det. Det är intressant att veta hur det fungerar på en sluten avdelning. Jag har själv haft kontakt med psykiatrin men det har aldrig gått så långt att jag blivit inlagd. Men jag har alltid funderat på hur det går till och vad som händer bakom slutna dörrar.

    Styrkekramar från Ida.

  7. Känns konstigt hur du kan bli så sjuk av det. Jag har gått igenom mycket mer i mitt liv än vad du har gjort. Jag har vuxit upp med en missbrukande pappa, jag har blivit utsatt för en riktig våldtäkt och mått dåligt i många många år, men inte har jag massa diagnoser för det jag fortsätter leva mitt liv som vanligt. Fast det är väl bara så att alla människor är olika starka och jag kanske är starkare än dig. Men tycker allt låter så konstigt bara.

    • Ja, jag tror inte att alla är olika starka, vi har samma grund i en biologisk mening, men vissa personer tar vissa saker väldigt starkt, & vissa blir härdade, av det som händer, det kan ju vara (jag kan ha fel) att du visste att du hade en missbrukande pappa, & tänkte att du skulle tvingas leva med det, eller i värsta fall vantrivas, jag vill inte vara någon besserwisser, jag bara tänker att många olika människor kanske har olika upplevelser av saker som är rätt lika.

      Kanske på grund av bakrund, eller att det som känns jobbigt inte var väntat, om man är förberedd på att tex, någon kommer att slå mig, eller säga emot mig i en debatt så tar man inte lika hårt vid sig…tänker jag… för att ta ett exempel:

      Tex så blev jag antastad sexuellt, & våldtagen, men det var inte det som ”gjorde ont i min själ” utan snarare att jag hade varit så utelämnad, att jag hamnade i fel umgänge, & hade förlorat en väldigt kär och nära vän i ett bråk + heeeeela den underbara umgängeskretsen som fanns hos den vännen & allt bara försvann!

      Det smärtade mig mera, att förlora min vän, än själva det fysiska som gör ont i en vagina, i en våldtäkt, om du hänger med, det är olika, vad man själv känner & det som gör ont.

      Som sagt, vill inte låta som om jag vet allt, men i detta fallet var ju Jessica, egentligen bara ett barn & hot som kommer direkt på en kan upplevas väldigt starkt, även som vuxen! :/

      Jag känner en kvinna, som är mycket stark kvinna som har en framgångsrikt liv och jobb, och som utsattes för hot, när hon hade tre barn & hoten kom från pappan till barnen, hon berättade om hur mycket ångest det hade skapat hos henne, direkta hot mot en person, riktat på den människan kanske är rätt läskigt, vad vet jag?

      Å andra sidan vet jag att jag kommer från ”straight from the bricks” i mitt hemland brukade man hota varandra genom att slåss, och visa vem som var starkast, därför tar jag inte hot så starkt, jag känner att många hot stannar där vid att vara hot & de går inte vidare, för som du säger i videon, det är en kriminell sak att hota och det vet dessa människor om som gör så………………………………….

      Just sayin´ 😉 Hoppas att du klarar av att bearbeta detta!!!!

      Tack för din öppenhet och fortsätt med det du gör, kanske du kan skriva en bok, kanske du kan öppna dörrarna för en schysst och öppen debatt om vården osv! (smått komiskt att din röst liknar min) Kanske har jag skickat dig dåliga energier????? :(

      • Förlåt, kunde bara inte undgå att fråga kring det du skrev här som svar på kommentaren:
        ..”Det smärtade mig mera, att förlora min vän, än själva det fysiska som gör ont i en vagina, i en våldtäkt..”

        Måste bara säga att det inte alls bara är att det ”gjorde ont fysiskt i en vagina under våldtäkten”. Det är SÅ mycket mer, det är psykiskt smärta, som lämnar ärr i resten av sitt liv. Kan inte förstå hur du kan säga det om du inte har blivit utsatt för en våldäkt, och då påstå nådana saker.
        Du kanske inte menade illa(hoppas jag), men var försiktig med att skriva såna saker som varit utsatta för våldtäkt då inte inte själv vet hur det är- och då kan skriva omedvetet utan att tänka.

        Jag blev faktiskt rätt så stött av det :(

  8. Du verkar vara en väldigt stark person. Jag har följt din blogg ett bra tag nu och jag önskar dig all lycka i världen.

    Det är väldigt modig!

  9. hej, jag är en tjej som har nu anorexia nervosa och jag tycker att de är otroligt jobbigt och jag får så himla mycket ångest när jag äter.. jag har oxå en depression som ibland kan vara långt borta men ibland är den så himla stark..
    Jag har oxå en blogg om min kamp och du får gärna följa den och jag hoppas att du snart kommer att må bra igen !
    Jag tänker va lika stark som dig och bli av med anorexian !
    kram :)

  10. Jag tycker absolut att du ska polisanmäla honom! Även om det inte händer någonting kan det kännas som ett avslut. Ge polisen din gamla mobil och visa vad han skrev till dig.
    Jag blev också utsatt för övergrepp när jag var 13 och precis som du sa jag ingenting till mina föräldrar. Det var nog att bära runt på det ensam på grund av skammen som var det värsta med det.
    Jag har frågestund i min blogg :) Skriv gärna någonting!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>