Chatthjälp?

Hej vänner. Jag fick en idé precis. Jag får en hel del mejl från er där ni behöver stöd och har frågor kring olika sjukdomar och problem. Jag blev nu sugen på att starta en chatthjälp, där jag vid någon tidpunkt i veckan kommer finnas tillgänglig på en chatt och där ni då kan prata med mig om jobbiga saker. Min tanke är ju att det ska finnas till för er som mår dåligt och behöver stöd. Men först vill jag veta om ni skulle tycka att det vore något vettigt eller tycker ni att det går lika bra att mejla?

Kram ♥

11 reaktion på “Chatthjälp?

  1. Det vore helt amazing faktiskt! Risken finns ju att det blir lite mycket med en chatt (alla lär ju skricka 5408588 frågor samtidigt) Så kanske något liknande en chatt, vet inte hur jag ska förklara riktigt men ifall någon ställer en fråga så svarar du på den och alla kan se svaren, men bara du kan se frågorna! Det tror jag blir bäst, men du väljer ju själv :)

  2. Jag tror INTE att detta är en bra idé! Ta inte ill aupp, men du är fortfarande sjuk, och det är inte rätt vara sig mot dig själv eller de som ställer frågor att du gör detta. När jag var sjuk i borderline ville jag göra i princip samma sak som du. Min pyskolog sa då att ” en person som har tagit sig ur alla sina sjukdomar är den bästa mentorn/hjälpen för andra. En person som fortfarande är sjuk är den sämsta”. Dels riskerar du själv att må dåligt av alla andras problem, och du kan också omedvetet svara på frågor på ett sätt som inte är bra för den som ställt frågan. Det är så lätt att tro att man har en bra lösning, men så länge du fortfarande är sjuk ser du int ehelt klart, även om man själv kan tro det. Så nej – vänta med din idé tills du är frisk och mår bra och har varit stabil länge. Då kan idé vara riktigt bra – men INTE nu!

  3. Bara det inte blir för mycket.
    För du är idag inte frisk vännen.
    För anorexia bulimi kontakt ex måste du ha varit frisk
    i minst 2 år för att hjälpa andra.
    Det låter kanske hårt men det ligger någit i det.
    Dy måste ta hand om dig själv och du är på ett behandlingshem.
    Du skrev i något inlägg för ett tagsen att du kämoar för att vara starj ich åka hem till jul.

    Jag har själv mått dåligt och flydde då in i olika projekt för att hjälpa andra och jag mådde bra då. Men detta gjorde att jag vart sjukare och min egen behandling vart lidande, Sa mina 2 teraupet nu i efterhand så förstår jag dom
    fråga personalen på behandlingshemmet så får ni diskutera detta.
    Men om ett tag om ett ½-1 när du mår bättre tyjer jag dy ska göra detta.
    Kramar i massor

  4. Hej!
    Jag har en ganska viktigt fråga som jag skulle vilja få svar på.
    I år har jag nyss fyllt 18 och har haft anorexi i ungefär 4 år.
    Nu när jag är 18 så liksom är det mitt ansvar helt själv att överleva, och på ett sätt kan det kännas väldigt svårt. Hur hanterade du detta? Har du några tips?

    Jag ser upp till dig! Du är värkligen stark!
    Kram.

  5. johanna:fast borderline är inte en sjukdom.

    jag tror det är olika om det är bra eller dåligt för ens mående. att känns att man gör nytta/känna sig behövd kan absolut bli positivt=)

    • Malin: du får kalla det precis vad du vill – emotionell instabil personlighetsstörning, personlighetsstörning, betteendemönster eller sjukdom! Helt upp till dig och det finns lika många som kallar det olika som det finns drabbade (fast du kanske inte vill kalla dem ”drabbade” heller…?)! Och det är inte definitionen av vad borderline är som denna svarskonversation handlar om.

      Tyvärr tror jag att du har fel. Att känna att man gör nytta och hjälper känns självklart positivt till en början. Men vad händer när du inte längre orkar med, känslan av misslyckande som stockar sig i halsen. Att ta på sig andras problem är nog så lätt som ”frisk”, men ännu lättare om du mår dåligt! Nej – vad som är mest positivt är om du kan lägga all denna energi på dig själv, för att själv må bättre. I målhorisonten kan du mycket väl ha idén om att en dag kunna hjälpa andra, det är ett beundransvärt mål – absolut. Och du kommer att lyckas med dina förutsatser SÅ Myckte bättre när du väl mår bra och rätt tid är inne för att hjälpa.

      • Jag tror faktiskt också det är riktigt dumt Jessica, du är långt ifrån frisk. Du stannar upp din egna kamp, du är på behandlingshem och bara det säger att du behöver ta tag i dina egna problem. Kram på dig!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>