tillbaka i en vardag

Jag försöker sakta men säkert få tillbaka min vardag. Den har varit helt upp och ner hela sommaren. Nu är det höst och jag försöker hitta tillbaka till rutiner. Det blev inte som jag hade tänkt. Min höst skulle innebära lägenhet och skola. Ett vanligt liv. Våren innebar mycket praktik. Nu är jag tillbaka som förra hösten, behandlingshemmets schema och aktiviteter. Det är mycket jag har behövt acceptera sista tiden. Just nu är jag inne i att behöva acceptera att jag ska följa behandlingshemmets schema så mycket jag orkar och kan. Ibland känns det okej. Ibland känns det skit. När det känns skit brukar jag bli irriterad på personalen. Egentligen handlar det inte om dem, utan om mina leverproblem. Om att jag inte ville stanna här, göra saker varje dag som egentligen är ganska meningslösa i mitt liv. Jag ville göra något som betydde något, som var viktigt. För mig känns det meningslöst att baka, ha köksträning, musik, utegrupp och sånt där. Jag ville göra något för min skull och för andras skull. Som skulle vara viktiga och som skulle kunna förändra människors liv. I höst hade jag egentligen ett väldigt spännande välgörenhetsprojekt på gång inom Röda Korset. Det blev inte så av den anledningen ni redan vet. Som ni förstår så skulle min höst ha varit något helt annat. Och visst gör det ont i mig när jag tänker på det. Men jag försöker tänka positivt. Det finns fler chanser i mitt liv. Det är aldrig försent att göra det där man drömmer om. Men att backa när man tagit tusen steg framåt är svårt. Stegen bakåt har jag redan tagit, nu ska det accepteras också. Det är den biten jag har svårt för.

Idag fick jag ett väldigt fint brev från min kära vän Sara. Alla ord värmde i hjärtat, men en mening behövde jag höra mer än någonsin. ”En vacker dag kommer du stå där utanför skolan och hoppa av glädje, färdigutbildad sjuksköterska”. Ja, det kommer jag. Och för att se det positivt så är det ju bra att jag får lite mer sjukhuserfarenhet innan det, haha. Nej vänner, det blir inte alltid som vi hade tänkt oss, men kom ihåg – det kan bli bra i alla fall. ♥

IMG_9808Bild från enflickasomarstark @ instagram

4 reaktion på “tillbaka i en vardag

  1. Hej Jessica! Det var några dagar sedan jag var inne på din blogg. Dagens inlägg berör mycket. Kloka ord som vanligt!!!:) JA, din vän har rätt!! Håll ut! Kramar. anna

  2. Nä, det blir verkligen inte alltid som man tänkt sig. Känner väl igen mig i det, men precis som du säger så kan det blir lika bra ändå. Att acceptera något som man själv inte valt är jättesvårt, själv ska gå KBT för att lära mig leva med smärtan, en smärta jag inte vill acceptera. Men jag hoppas och tror att den går över. Kanske inte imorgon, men min tid kommer den också. Ta hand om dig och våga blicka framåt!!

    Kram

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>